Kärt barn har många namn sägs det. Gäller det smeknamn också? Är det därför Bo blir Bosse, Ludvig blir Ludde och Kristina svarar när vi ropar Stina?

Sen har vi de som har tilltalsnamn som låter som smeknamn och då menar jag så klart våra kära husdjur.

En av mina kunder ville träna sin hörförståelse. Jag valde medvetet en lättläst text som inte behövde någon förförståelse (haha, trodde jag). Den handlade om Johan och Anna som var ute och lekte med Stampe. Eftersom Stampe gjorde olika konster tog jag för givet att kunden förstod att jag läste om en kanin.

Men självklart är det inte självklart för mina kunder att Stampe, Plutten och Sötnos är namn på kaniner. Lika lite som det är en självklarhet att Rocky, Milo och Daisy är vanliga hundnamn. 

Läsningen avslutades med ett gott skratt från oss båda när kunden förstod att Stampe är en kanin och att ”konster” inte är en manick man kan leka med. Språket fungerar oftast på ett fantastiskt kompensatoriskt sätt.

På tal om namn, i veckan fick jag försäkra en annan kund om att hans kollega uttalar sitt namn Kennet, även om det stavas Kenneth. Förvirrande när man är van vid att Keith heter Keith och Beth heter Beth.

Maja är mitt smeknamn och jag är en människa, men med det namnet skulle jag lika gärna kunna tas för en katt, en hund eller varför inte ett marsvin?