Hur kan man ens kombinera skivad potatis med ansjovis, sätta in det ugnen och sedan ha mage att kalla det för Janssons frestelse, när det sen visar sig att det varken har någon frestande smak eller doft. Inte på långa vägar.

Varför envisas vi gammelsvenskar (i motsats till nysvenskar) med att äta våra mackor en i taget? Varför lägger vi dem inte bara ovanpå varandra, som en riktig “dagobertare”. Med pålägget i tryggt förvar i mitten slipper man ju dessutom kladdet.

Tja, jag kan ju bara tala för min egen del, men jag tycker att dagobertare smakar för mycket bröd. Jag tycker också att det är svårt att få till så pass rejäla gap som krävs för att äta mackor på hög.

Vad är förresten skillnaden mellan en macka och en smörgås. Ingen skillnad alls, förutom att det låter märkligt att säga “mackbord” när man åsyftar smörgåsbord. 

Stämmer det verkligen att man kan kalla sin flickvän för sin bättre hälft? Det måste ju stämma när utsagan kommer från chefen.

Nej, det är inte Skatteverket som skickar ut information om vaccinationen. Det är Region Skåne som gör det. Nej, Region Skåne har inget med turismen i Skåne att göra. De ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.

Så stor frågearsenal, men ett ännu större utbyte. Som ny i Sverige är det långt ifrån bara språket som är nytt. Det finns så många andra saker man behöver bekanta sig med och känna till. Och jag får genom vara med i processen.

Jag är mycket förtjust i Janssons frestelse. Jag tycker att potatis och ansjovis är en lysande kombo. Bara så att ni vet.