Hjälpmedel

Att få ta del av hur människor lär sig ett nytt språk (i detta fall svenska) är bland det roligaste som finns. Kundernas djupa veck i pannan avslöjar en febril tankeverksamhet och ibland tycker jag mig även höra ett knakande ljud. När sedan den berömda poletten ramlar ner utbryter inte sällan eufori, både hos mig och kunden.

Att “språkbada” (omgiven av språk istället för vatten) funkar sällan på vuxna människor. Ungefär som att jag inte skulle förstå speciellt mycket om jag åkte till ett land där det talas, låt säga persiska. Det skulle ju låta som rena grekiskan (även om orden upprepades gång på gång). Det vore fantastiskt om det var så enkelt). 

Speciellt en av mina kunder är fascinerad över att han aldrig behöver tänka på hur saker och ting förhåller sig på modersmålet, i bjär kontrast till hur svårt det är att lära sig alla grammatiska regler i det nya språket.

För att uppmuntra honom berättade jag att han sannolikt är den på sin arbetsplats som har bäst koll på svensk grammatik (så vidare ingen före detta svensklärare jobbar där). 

Kenneth, Åke och Birgitta skulle förmodligen inte kunna förklara vad preteritum är för något. Det behövs ju inte. De gör rätt ändå, utan att ens fundera på det. 

Det är en kul tanketwist, att min kund som är ny i Sverige, kan förklara svensk grammatik bättre än de som har bott här i hela sitt liv. Om det inte vore för den pyttelilla detaljen att man ska kunna använda den också, inte bara förklara den. som min kund klokt påpekade, det räcker ju inte att kunna förklara grammatiken, det gäller att kunna använda den också.

Trevlig helg!