Nu är mina lektioner igång igen. Härligt!
På fotot ser ni mannen som bidragit till att jag numera har TVÅ favoritlag i fotboll. För drygt ett år sedan var mina kunskaper i engelsk fotboll väldigt begränsade. Rooney och Beckham kände jag så klart till, och naturligtvis “Malmöpågarna” Houghton och Hodgson. Men därifrån till att jag nu får pushnotiser när Aston Villa spelar match är steget långt.
Inom all undervisning pratar man om vikten av “informationsgap”. Om jag vet något som min elev inte vet och vice versa, uppstår ett naturligt lärtillfälle när kunskapsluckan täpps igen. Robin lärde mig om fotboll, medan jag lärde honom att formulera det på svenska. Eftersom han jobbar med programmering uppstod ännu ett informationsgap. Att det sen fortfarande är en gåta för mig hur man sätter ihop ettor och nollor beror inte på Robins brister i det svenska språket…
Jag är tacksam över alla artiklar jag läst och alla Sommarprat jag lyssnat på för att följa Robins språkutveckling. I Robins ögon finns det ingen text eller pod som är för svår, så länge innehållet är tillräckligt intressant ger han det en chans. Inspirerande!
Robin är ett levande exempel på att man kan utveckla sin svenska genom att titta på TV-serier som “Leif och Billy” och samtidigt få sig ett gott skratt. Parallellt med detta har vi tragglat possessiva pronomen, kongruens och andra grammatiska delikatesser.
Robin har ett alldeles eget sätt att bearbeta svenskans alla obegripliga och ologiska regler. Hans instagraminlägg är min källa till goda skratt.
Robins kurs är slut, men jag fortsätter att hålla på Villa (så klart).
Senaste kommentarer