När det gäller att utmana de som behöver utmanas lite extra, är det egentligen bara fantasin som sätter gränser …
Astrid har jobbat målmedvetet med sin svenska, långt innan jag blev hennes lärare. Hon lyssnar dagligen på svenska poddar och nyheter och läser romaner på icke-lättläst svenska.
Just nu håller jag och en kund igång en mejlkonversation, där vi låtsas att vi är kollegor från samma företag. Jag vet inte så mycket om hennes bransch, men tillräckligt ändå för att be om testresultat från allehanda undersökningar.
Jag ber henne också ta kontakt med olika kollegor, för att göra än det ena, än det andra. Hon kontrar med att fråga om inspektionsprotokoll och ger mig direktiv om hur uppstådda problem kan lösas.
Vi frågar också om den andre ska följa med på after work. Visst, såvida vi inte är på tjänsteresa, eller tillfälligt utlånade till ett annat kontor på annan ort, vilket händer. Men vi svänger oss också med begrepp som glomerulär filtrationshastighet och kontraindikationer.
Det är naturligtvis otroligt roligt att öppna mejl från min “kollega”. Lika njutbart är det att skriva tillbaka. Om det inte vore för alla idiom jag lyckas pressa in i en och samma mejlkorrespondens, hade de nästan kunnat tas för riktiga jobbmejl, om man nu inte synar dem under lupp.
Hon skrev att hon inte kände sig bekväm med att sitta med skägget i brevlådan. Jag matchade med att det är viktigt att någon sätter ner foten och visar var skåpet ska stå. Hade det inte varit för alla idiomatiska uttryck, hade språk i allmänhet varit mycket lättare att lära sig, men också fattigare. Alla språk har sina egna idiom, det kan ni hoppa upp och sätta er på.
#tackåsaduärbäst
Senaste kommentarer