Så har det hänt igen …
att jag rekommenderat en kund “kundtjänstsvenska”. Det är inget jag tipsar om dagligdags, men ibland har språknöden helt enkelt ingen lag. Om man bor i Tyskland och förutom på mina lektioner i princip aldrig kommer i kontakt med någon svenskpratare, ja, vad gör man då om man vill utveckla sin konversationsförmåga?
Jo, då ringer man upp företag och undrar något. Deras säljare ringer ju oss, så lite omväxling känns helt på sin plats.
– Om du har fakturafrågor, tryck 1.
– Om du har frågor om leveranstider, tryck 2.
– Vid övriga frågor, tryck 3.
– Om du vill höra alternativen igen, tryck 4.
När du äntligen är framme i telefonkön, vet du inte vilken dialekt personen i andra ändan talar. Du vet inte heller hur tydligt eller fort vederbörande kommer att framföra sin information. Dessutom är kanske flera av orden obekanta.
Kan det bli bättre?!
För tyvärr, eller snarare tack och lov, är språket sällan tillrättalagd. Det är spontant, spretigt och osammanhängande. Samtal är ungefär som bilkörning i stadstrafik. Vi gasar, bromsar, byter fil, gör en u-sväng, tutar och fastnar i kö.
– Om du vill legitimera dig med mobilt bankID, säg ja. Annars vänta kvar.
När min kund blev min kund pratade hon redan svenska med bra flyt, med hög grammatisk träffsäkerhet. Hon behöver utmanas ytterligare. Det är där kundtjänstsvenskan kommer in.
– Du har plats 89. Vi tar strax emot ditt samtal. Förväntad kötid är 54 minuter.
Du vet inte vilka följdfrågor ditt autentiska ärende genererar. Det är själva poängen. Att hålla igång en sådan konversation, om än kort, kräver lite mod (kan gälla även gammelsvenskar).
Så förlåt alla svenska företag som eventuellt får en påringning inom kort. Å andra sidan är min marknadsföring helt kostnadsfri.
– Hej, jag heter Anita. Vad kan jag hjälpa till med?
Senaste kommentarer