Jag hoppas att mina kunder får med sig mer än bara språk när de beställer språklektioner av mig. Som nysvensk händer det andra saker än just språket är viktigare. Deras liv i Sverige pågår, med allt vad det innebär. 

För att livet ska fungera måste de stundtals blottlägga sin okunskap inför det nya samhällssystemet. Därför har jag, stolt över att de frågade mig, svarat på vart man vänder sig när man blir krasslig eller får akut tandvärk. Jag har också förklarat hur återvinningscentraler fungerar och informerat om när det är dags att byta till dubbdäck. Först på engelska, sedan på svenska när de redan vet vad det handlar om.

Svenska traditioner kan också skapa förvirring. Inför advent lade en kund märke till att alla hennes grannar, som på given signal, satt upp triangelformade ljushållare i sina fönster. Vackert absolut, men hon förstod inte varför.

Nu vet hon. Hon gillar att baka så nu vet hon också vad en lussekatt är. Nya ord fick innebörd när vi gick igenom receptet tillsammans. Ordklasserna blev också tydligare: jäsa, knåda och grädda tillhör verben. Bland substantiven hittar vi jäst, bunke och plåt medan adjektiv gör lussekatterna saftiga och gyllenbruna.

 

Jag förklarade också att glöggen som hon nyfiket handlat, smakar bäst varm men inte kokhet. 

Nysvenskar får så klart själva bestämma vilka seder de vill prova, inte ens vi gammelsvenskar har ju samma traditioner. Jag har dock uppmuntrat mina kunder att stiga upp klockan 6.55 den 13:e december för att titta på Svt:s Luciatåg. Vaddå, tidigt?

– Aha, har man sådana Luciatåg i skolan också? Ska min son också gå i tåget?

– Bara om ni fått ett mejl där det står att han behöver en vit långskjorta och en hög strutformad hatt i papper. 

Glad Lucia till både nysvenskar och gammelsvenskar.