Så börjar psalm 199 och få visor är väl så förknippade med svensk sommar som just denna. Hymnen har blivit ett naturligt inslag på skolavslutningar runt om i landet. Jag minns att vi sjöng den när jag var liten och den sjungs än idag.

Så här ett par dagar före midsommar känns det fint att prata om det som är somrigt.

För blommor, eller blomster, är inte bara en fröjd för ögat, det är också en fröjd för den som gillar ord. Blomma är ju både ett substantiv och ett verb och kan göras om i många olika varianter. Kärlek och affärsverksamhet kan blomstra medan växter snarare står i blom, eller är i blomning. Vilket ord du än kombinerar med blom används inget foge-s: blombukett, blomvas och blomkruka. Däremot heter det blomsterkrans, blomsteräng och blomsteraffär. 

BLOMMA UT är ett partikelverb och kan praktiskt nog betyda både att börja blomma, att blomma mer än någonsin och att sluta blomma. 

Jag undrar om Israel Kolmodi (om det nu verkligen var han) också funderade på partikelverb när han i slutet av 1600-talet satt och skrev ner texten till Den blomstertid nu kommer. Det var på den tiden då DEN stavades THEN, för att bara nämna ett exempel på hur språket har förändrats sedan dess. Från början hade psalmen ett annat nummer och ursprungsversionen har bearbetats om.  

Men all gammelsvenska är långt ifrån borta, för få skulle idag, år 2022, säga: 

“De skola oss påminna …”

Infinitivformen SKOLA sjunger på sista versen, eller är inne på refrängen. “Ikväll skola jag titta på Morden i Midsomer” låter lite märkligt, och då syftar jag inte bara på valet av TV-program.

Med detta önskar jag alla en ljuvlig midsommar, eller som Kolmodi skulle ha sagt, en liufwe sådan.

#jagfårmardrömmaravmordenimidsomer

Tack till SR P4 Gotland för infon om Israel Kolmodi. Tack till SAOB för språkhistorien.