Det finns så mycket vi gammelsvenskar förknippar med Sverige, utan att vi ens tänker på det. Det som är självklart för oss kan få nysvenskar att undra. Som när Aarushi läser om mannen som bär sin tunga ryggsäck utan problem, med den enda förklaringen att han är en “viking”. Hon förstår inte vad skäggbeklädda män med horn på huvudet har med saken att göra.
Jag förklarar att vikingatiden är en historisk period i Skandinavien som varade ungefär år 800 – 1050 e. Kr. Ordet viking betyder sjörövare, vilket antyder att de inte alltid skötte sina affärer runt om i världen på ett juste sätt. Än idag lever ryktet kvar att vikingarna var tuffa och hårda.
Aarushi, som inte direkt stämmer in på nidbilden av en viking (hon har till exempel varken skägg eller horn) ser lättad ut:
– Åh, nu förstår jag äntligen varför min granne kallade mig viking när jag i vintras gick utan jacka. Men jag skulle ju bara ut och slänga soporna.
Förutom våra ruffiga och buffliga förfäder brukar Sverige, har jag förstått, också förknippas med midsommar. Ganska ofta får jag frågan om midsommarfirandet är en inomhus- eller utomhusaktivitet.
Oavsett väder finns det inget som är så viktigt för en gammelsvensk som att fira midsommar i trädgården, i uterummet, på gröningen, på altanen, på terrassen, på balkongen, på gården, i parken, i naturen, i backen, på kullen, i stugan eller på torpet fast utanför, i skärgården, på båten, på bryggan, på stranden, på klippan … Så länge den firas ”ute i det fria” kan den firas överallt.
En blomsterkrans passar bra som huvudbonad på midsommar. Vikingahjälmen däremot får ligga kvar i garderoben.
#jag❤️prepositioner
Senaste kommentarer